Om Jesu liknelser
Jesu liknelser syftade till att hjälpa människor att föreställa sig en annorlunda verklighet än den de såg som normal och normativ, och att gensvara på den verkligheten. En verklighet Jesus beskrev som himmelriket, eller Guds rike. Gensvaret är det vi skulle kalla för omvändelse, det byte av världsbild och inriktning som till sist ser ut som Jesusefterföljelse.
Jesus är ju himmelriket i sin person. Han gick inte att ’förklara’, utan bjöd in människor att följa honom för att leva sig in i hans verklighet mitt i vardagen. Ett deltagande som ledde till förståelse. Och Jesu liknelser gör samma sak. De bjuder in oss till att bli aktiva deltagare då de är såpass märkliga och oklara i sin exakta betydelse att de lockar och provocerar till engagemang eller avståndstagande!). Jesu liknelser skapar alltså ett utrymme för genuint gensvar; ett utrymme där vi kan ta emot nya tankesätt och omforma gamla; ett utrymme som föder, formar och ger näring till den livslånga resa av djupare förståelse och förvandling som vi kallar för omvändelse.
Om predikoserien
Vi hoppas att predikoserien, och liknelserna vi använder, ska göra just detta: Skapa utrymme för gensvar; utrymme för oss att ta emot nya tankesätt eller omforma gamla; utrymme som föder, formar och ger näring till omvändelsens byte av världsbild och livsinriktning. Mitt i vardagen är vi deltagare i himmelriket – Vi är levande liknelser.
Citat om Jesu liknelser och deras syfte
”Jesu [liknelser] syftar inte först & främst till att förmedla information. De tar sikte på något viktigare: lyssnarnas andliga förvandling. Liknelserna syftar till att forma hjärtan villiga att gå in i en ständigt pågående, ömsesidig, uthållig och tillitsfull relation till läraren. De lockar åhöraren att utforska ny mark.” (Brian McLaren, ‘The Secret Message of Jesus’)
Stående frågor för vidare bearbetning
Här är några breda frågor som kan vara till hjälp med att starta ett samtal i exempelvis husförsamlingen:
Hur hjälper just den här liknelsen dig att se världen annorlunda och vara ett tecken på Guds rike?
Finns det någon person, handling eller attityd i den liknelsen som du på ett särskilt sätt identifierar dig med? Var finns du i berättelsen?
Är det något i liknelsen som du tycker är extra svårt eller utmanande; något som utmanar sådant som du instinktivt tycker är självklart och normalt?